...hålla sig därifrån💚
här ligger jag å provar hängmattan😍
å neej det är ingen fästing jag har på kinden😄😉
uppfinnaren anna har bara kommit på ett knep att "avleda" mitt sneda ansikte, med en liten....vad var det svärmor sa....en "musch" eller som på franska-mouche. att ha en sån här "som man kan kalla skönhetsfläck/prick" var populärt under 16-1700-talet tydligen
jag har funnit mig i att mitt ansikte kanske inte blir mer återställt än såhär, å statusen på min bells pares är nu som så att när jag ler så orkar inte ena sidan upp lika mycket som friska sidan, , samt att när jag rör på munnen som när jag t.ex äter, så vill ena ögat gärna stänga sig, men jag gör aallt för att hålla det öppet. jag misstänker att det har blivit någon form av felkoppling i mina ansiktsnerver, å detta kallas synkinesis, vilket kan inträffa under läkningen av bells pares. det innebär att vissa nerver har felkopplats i ansiktet och kan då göra att en frivillig rörelse kan även leda till ofrivilliga rörelser samtidigt i resten av ansiktet.
och där verkar jag vara...och jag inser att jag kanske inte blir bättre än såhär.
så dåå kom fröken fräken hedström på den briljanta ide`n att börja med en "skönhetsprick/mouche" i ansiktet igen😊 senast jag hade en sådan var när jag gick i gymnasiet
men till skillnad från då så använder jag nu denna lilla mouche i ett avledningssyfte👌
istället för att tänka på att det är nåt som inte riktigt stämmer med kärringens ansikte😉 så fokuserar man istället på märket/mouchen på den sjuka sidan...tadahh avledning-check👌😊
jag å min mouche har blivit bundisar helt enkelt hehe😄
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Om ni vill så får ni kommentera eller skriva något till mig här
Men negativa kommentarer ägnar jag ingen som helst energi åt och den kommer att raderas omgående!
Love to all of you