Älskar.....

 

..att bara kunna välja till vilken av städerna som vi bor mittemellan, som jag vill åka till😍 som här ovan, så valde jag å tiger att ta dagens träning i karlsborgsslingan😍  vi tillhör preciis karlsborgs kommun (bor ca en halv km innanför karlsborgs kommungräns😊) så när det gäller vårdcentralbesök och sånna "basic" ärenden så blir det ju i karlsborg, då vi som sagt tillhör den kommunen! men annars är det ju såååå skönt att bara kunna välja vart man åker-å slippa den här alla-känner-alla grejjen som man upplevde under alla år i mariestad..att slippa just den grejjen är något av det bästa med att ha flyttat hit...såååå jäkla skönt🙏

plash å asta gav mig riktiga sötchock foton häromveckan💜💜😄

*hade du nåè mer gottigott till mig*😊

GODINGAR!💘

dom vet att varje vecka kommer vi mä gottepåsen efter ängelas ridlektion, å asta nickar mä huvu`t upp å ner när hon vill ha mer, goofisesnisan😊💜

-för övrigt så har jag gjort något stort för min egen del...något som var 20år sedan sist som jag gjorde😮 (jag har börjat att gå hos en psykolog)

som ni vet så lider jag av en stress sjukdom som tyvärr har påverkat mitt liv nåt enormt😑 jag föll "hårt mot betongmarken" juldagskväll 2020 för att vara exakt, å sen den dagen så har inte min kropp fungerat som den ska och även mitt psyke är starkt påverkat, jag är obeskrivligt kravkänslig för att bara nämna ett symptom- fick efter flera års kämpande ta beslutet att gå av från mitt älskade jobb där jag STORMTRIVDES. och har inte arbetat sedan dess😔

jag har varit arbetsverksam i 17år på ett å samma arbete, så kontrasten är jättestor för mig att helt plötsligt vara arbetslös...det känns fortfarande jättekonstigt..jättemärkligt....det var såå längesen jag var juridiskt arbetslös...det är svårt att vänja sig....

men åååå jag VILL verkligen jobba igen.....och jag har förstått nu att jag är i behov pga av min känslighet av att ha ett anpassat arbete s.k lönebidragsanställning. och jag har förstått att jag borde ha börjat med det från allra första start egentligen...då jag även innan utmattningssyndromet alltid varit kravkänslig under hela mitt vuxna liv, å har fått kämpa med saker som för en annan inte är något som helst problem, jag har alltid varit annorlunda än "den vanliga svenssonen" har aldrig känt att jag passar in i systemet, och har samma känsla än idag (fast HUNDRA GÅNGER VÄRRE än innan, pga att min kropp sa ifrån tillslut)

jag vet att hamnar jag bara på en arbetsplats där jag trivs och där det är anpassat efter mina behov (vilket i mångt å mycket mitt f.d arbete var) så kommer jag att klara av det💪

men det krävdes en -"krasch in i den hårda betongväggen" för att förstå och hitta miiin specifika väg vad gäller arbete.

likväl som jag förnimnde våran flytt till detta hus jag sitter i nu🙏 så har jag även förnimnt vissa specifika detaljer kring mitt kommande jobb...🙏 det ska bli intressant om även dessa förnimmelser stämmer?...min intution har ju alltid stämt till 99,9% , så det här blir spännande hörrni🙉😊

jag looovar att berätta härinne om även denna detalj slår in😃

så ja...där är jag nu och som ni förstår så är man ju otroligt fattig på pengar..men har fått hjälp mycket av mina underbara, underbara vänner🙏 samt att man verkligen anpassar kylskåpet efter plånboken, man ser till att ängela har det hon behöver, och sen anpassar man kring sig själv vad gäller mat å leverne. tänk vad lätt man ändå anpassar sig, och ändå är lycklig i det🙏 trots att man är otroligt fattig så är man lycklig...ännu ett bevis på vad som VERKLIGEN är viktigt i livet..... vi har varandra jag, ängela å jimmy å våra djur, och de verkligt nära och kära med oss..vi alla har varandra, å hjälper varandra...vännerna som har blivit utbrända av samma anledning som mig och som oxå lever under fattiga förhållanden därav är oxå GULD VÄRDA🙏 vi har varandra VARJE DAG, vi stöttar varandra i den situation vi är i, och peppar varandra och bollar mycket med varandra..JAG ÄR SÅÅÅÅÅ JÄKLA TACKSAM för er alla🙏🙏🙏🙏🙏

alla da`r i veckan så väljer jag hellre att vara fattig på pengar men istället otrolig rik i kärlek omkring mig/oss, än att vara rik med pengar och olycklig inuti å det enda man gör är att jobba-äta-sova å knappt träffar sin familj.-

så...jag...då väljer jag hellre att vara fattig, men lycklig ändå, å jag å jimmy är otroligt lika i både tankar å värderingar kring detta.

han skulle må såå dåligt över att arbete skulle gå före oss...för honom är det viktigare att vi har mer tid tillsammans, än att knappt träffa varandra pga jobb! 

det är viktigt att komma ihåg vad som VERKLIGEN ÄR VIKTIGT I LIVET....för det kan ta slut vääldigt fort, det vet nog många av oss.

äääär det hur stort bankkonto du har eller ääär det att faktiskt leeeva...på riktigt...å känna...på riktigt....förstår du?.......

så ja....jag är faktiskt hellre fattig.....och istället väääldigt tacksam över att vi har såå mycket kärlek..

det väljer jag ALLA DAGAR I VECKAN🙏💚

som mitt mantra alltid har varit........KÄNSLAN ÄR DET VIKTIGASTE....🙏💚

En riktig "mancold"...

 

...har både jag å jimmy råkat ut för nu😩😷😷😷 vi vet inte vad det är vi har i kroppen..det är väl antingen halsfluss, covid, influensa eller liknande?! ängela hade något mildare precis innan oss, men vi vuxna verkar ha fått snäppet värre vi...uuuuuhhhhhhhh....jag HATAR att vara förkyld (då jag VARJE GÅNG förlorar ALL lukt å smak😖 man känner sig så jäkla grå när två av ens sinnen stänger ner så här😢 å då jag alltid tar kanjang så fort jag känner minsta symptom på förkylning, så har jag inte varit förkyld på flera år🙏

men jag har förstått under årens gång att kanjang inte rår på alla virus eller bakterier...så jaa....här på röåbacke så har vi nu två bittra å snoriga å hostiga å matta å trötta vuxna😓😠

så vi äter mest för att vi måste nu, så något gott fredagsmys har vi ju inte ens tänkt på kan jag ju säga...det känns sååå tråkigt att äta utan att känna NÅGONTING....man känner sig väldigt "grå" så sett alltså!! 

så ja...ni förstår ju hur sällan jag är förkyld, när man klagar så häär mycket över att vara helt genomförkyld😆

planerade egentligen ett annat inlägg  denna helgen men min ork är nu på noll pga av infektionen, så jag siktar på att va frisk till nästa helg (hoppas jag verkligen)

å jag såg så mycket fram mot den här helgen, en helt tom helg utan några planer eller krav där jag tänkte ladda batterierna inför nästa veckas skolmöten, men HÄPP kroppen fick ett ovälkommet besök av virus så min plan grusades direkt😖

jag måste dock tillägga att sedan vi bytte från den ICKE NPF-anpassade kommunen vi bodde i innan, så har bemötande från både skola och myndigheter varit jättebra. men sitter så långt inne efter så många års kämpande med skolväsendet så tyvärr så tar möten ändåå mycket energi från mig och kräver återhämtning både innan och efter..

sen kroppen blev sjuk av stressen så har jag sedan dess varit VÄLDIGT känslig för krav av alla de olika slag...tyvärr ..så min hjärna kräver ständig återhämtning numera.

å ja...det får tolkas precis som det vill av andra (som inte känner mig väl)! jag MÅSTE!! lyssna på min kropp mer än någonsin nu..för att överleva och orka.

sen om någon (återigen som då inte känner mig) då tycker att jag är nonchalant eller obrydd eller vad helst, jag är ledsen alltså...men jag MÅSTE lyssna på mig själv mer än någonsin som sagt..! jag försöker vara så ärlig jag kan mot de runtomkring mig. 

och jag har för länge sen slutat att bry mig överhuvudtaget om vad människor runt om tycker och tänker om mig, och jag VET att om dessa personer var innanför mitt skinn så skulle denne förstå ALLT....!

 

ängela å dunnykillen innan ridlektionen i tisdags💚

världens, världens snällaste dunnypåjk!

å kolla här på pussels härliga sovstil...asso`dom är för sköna ibland våra godingar😄💛

hittade denna bilden på mig å lina för sisådär 7år sen i mina gömmor igår💚 min närmaste vän å en del av min familj🙏

TÄNKVÄRT...ditt barns hälsa går före alla betyg i världen, det är otroligt viktigt att du ger först å främst barnet verktyg till att må psykiskt bra, att ditt barn mår bra inuti.. och SEN på andra plats så kommer det världsliga....för tro mig när jag säger det...om man inte har verktygen till att må bra inuti..så kommer det världsliga förgöra dig totalt så som det ser ut därute.

låt inte ditt barn få en chock längre fram i livet, då denne kanske stöter på bekymmer å då inte har en aning om hur hen känslomässigt ska hantera det....

kom alltid ihåg vad som är det allra viktigaste att ge ditt barn..

i en tuff värld med människor som beter sig illa mot dig, så är det viktigaste verktyget att ha....den inre styrkan, och verktyg i hur du psykiskt ska må bra..!! 

vilken titel du har i utbilding och jobb betyder INGENTING i jämförelse med hur du mår inuti.

GLÖM ALDRIG DET!! ge istället ditt/dina barn det som är det allra viktigaste för att dom ska må bra inuti🙏

Psykisk ohälsa....

 

...ja...jag märker att det behövs mer förståelse och kunskap hos oss människor, om vad psykisk ohälsa faktiskt äär för något och hur mycket det påverkar personen som lever med det..

för många så lyder resonemanget att `det kvittar vad man känner`, det är så här det ser ut och sen får man "känna vad man vill"... men svaret är NEEEJ!!  för att säga så till en person som lever med psykisk ohälsa är som att säga till en blind att läsa en bok, eller att säga till någon med funktionshinder eller funktionsnedsättning att göra det som hen har stora svårigheter med att genomföra!!

vissa måste se med sitt blotta öga att personen framför har ett tydligt funktionshinder, annars tros funktionshindret eller funktionsnedsättningen inte existera-VILKET ÄR FULLKOMLIGT GALET!!!😡

å ja...det är egentligen till DESSA människor som detta inlägget inriktar sig till..!

jag har sagt det innan och säger det igen!.... för dessa arma stackare som inte tror att vi har något på insidan, utan endast är robotar som går runt i samhället och ska lyda lagen och regeln i minsta detalj, skitsamma hur individen måår, den SKA infinna sig i den sedan länge utstakade mallen. en mall som INTE! utgår något från vad individen känner på insidan!

å sedan står man där vid podiet och frågar sig varför den psykiska ohälsan samt suicidfall har ökat markant,  och är stort i antal...HMMMMMM...JAAAÀA HUUR KAN DETTA KOMMA SIG?!!

ehhh HAALLÅÅÅÅ😣

ni därute som INTE har förståelse för vad psykisk ohälsa gör med en människa, behöver tyvärr uppleva det själva för att VERKLIGEN FÖRSTÅ dess impact!!

å jag SVÄÄÄR ATT DU ALDRIG, ALDRIG KOMMER ATT IFRÅGASÄTTA  personen någonsin igen!

jag själv lider av psykiskt ohälsa och har märkt hur stark påverkan den får på mig om jag inte lyssnar på vad jag orkar och mäktar med, jag har bokstavligt talat blivit TVUNGEN att reducera negativ energi ur mitt liv, då jag pga av mitt psykiska mående och psykiska tillstånd inte klarar av vissa moment och situationer...å då menar jag att det tar TOTALT TVÄRSTOPP...jag har inte förmågan överhuvudtaget till att klara av det..å här passar jämförelsen in igen "det är som att be en blind läsa en bok"..för det är preciis så det känns...det gåååår bara inte. det är svårt att förklara..men det är precis så det känns..

men som ni förstår så finns det oförstående människor därute alltid (och kommer alltid finnas fram till den dagen som hen själv sätts i samma situation och därmed får den fulla förståelsen)

och från dessa individer så kommer uttryck som att personen i fråga är lat och bekväm, man får allt serverat på ett silverfat, ska den få hjälp och undsättning så ska jag oxå få precis samma osv osv osv..

medans faktumet är att den ena personen behööver stöd och anpassning utifrån hur hen fungerar som person (diagnos eller inte) , kring saker som den andra personen klarar av att genomföra utan "stödpallen". det HANDLAR INTE OM att den ena ska bli bortskämd och "få allt serverat på silverfat" eller kalla det vad du vill...utan det som det handlar om här äääär att vissa individer behöver anpassning och hjälp kanske tilloch med genom hela sitt liv med något som hen har en svårighet för.

och en sak du måste komma ihåg ääär...att ingen VILL ha svårigheter....jag kan bara prata för mig själv nu när jag säger att jag gör hela tiden så gott jag kan utifrån miiina förutsättningar och förmåga..... medans nästa person gör så gott heen kan utifrån siiiina förutsättningar och förmåga. 

snälla du därute som läser detta och iiinte har förståelsen... förstår du nu vad vi menar??

alla människor har inte samma förutsättningar och förmåga...så snälla var snällare med dina ordval och påhopp och förutfattade meningar.

-jag är positivt lagd och försöker alltid att vara positiv även i de mest svåra situationer, och det är inte jätteofta jag pratar om det som är jobbigt inom mig, men det händer att jag öppnar upp om det härinne nån gång då och då.

jag vill inte ge det jobbiga för mycket energi, och försöker istället hitta ett sätt att må bättre och kämpar mig istället framåt, istället för att "stå och trampa" 

det här med att "stå och trampa" i det jobbiga och inte vilja hitta en lösning-har jag fått nog av genom livet (genom att jag har försökt att hjälpa personen bredvid mig-men personen har istället valt att vara kvar i den kämpiga "leran" om och om igen... ) å DEET har gjort mig "allergisk" mot just deet beteendet...

om något inte känns bra, så försöker man ju givetvis göra någonting åt det så snart man bara kan. så fungerar jag iallafall! annars så lider man ju självförvållat om du förstår vad jag menar?.

men ja...jag kan vara helt ärlig med att säga att det är klart att jag lider av de psykiska tillstånd jag har..bl.a anhedonin som jag har haft sedan 13 år tillbaka nu. jag kämpar mig blodig på insidan för att hålla mitt huvud över ytan psykiskt..och jag kommer ALDRIG förlora hoppet om att `få komma tillbaka` helt till mig själv igen..det är oxå en av anledningarna till att jag orkar fortsätta kämpa!

jag ler och jag skrattar och försöker vara så positiv jag kan alltid...men jag mår inte alltid så bra inuti..

kulmen kom ju heelt klart när jag blev utbränd...och genom denna resan så förstår jag mer och mer varför jag har haft vissa specifika svårigheter under hela mitt vuxna liv...ja....helt enkelt då det börjades att sättas mer krav på en...man blev vuxen. detta var absolut inte mina föräldrars fel..pappa försööökte verkligen lära mig både det ena och det andra inför vuxenvärlden, det var hos mig det tog helstopp, och jag kunde verkligen inte styra det... och gick jag emot min känsla där så slutade det med att jag i genomförandet mådde hemskt dåligt...det gick rätt å slätt över min egna förmåga. och detta har min dotters resa lärt mig....jag förstår så mycket mer nu varför det har gått som det har gått under olika indicier i mitt liv...jag förstår såååå mycket mer idag, och klandrar därmed inte mig själv mer...det äär inget fel på mig..jag fungerar helt enkelt så som jaaag gör och alltid har gjort.

och visar min utredning att även jag har autism så blir jag INTE DET MINSTA förvånad....däremot så får jag mer förståelse för hur jag har agerat och känt under mitt liv ända sedan vuxna åldern då kraven blir så mycket starkare.

bara för att man har en neuropsykiatrisk (NPF) -diagnos, så ska du veta att det betyder INTE! att det är något fel på personen i fråga, absolut inte...man fungerar bara på sitt egna sätt, och kan ha svårigheter med vissa moment som krävs av oss i samhället.. för det är så att...om inte dessa krav fanns så skulle personen med den specifika diagnosen haft bra mycket mindre svårigheter att leva i det här samhället..trooo mig alltså☝

så det är ABSOLUUUT INTE!!! något som helst feeel på dig för att du har en s.k neuropsykiatrisk diagnos, felet är just..däruute...ALLA måste få bli inkluderade i de olika sammanhangen, varje person måste kunna få vara sig själv fullt ut, och förståelsen behöver växa ännu mer och infinna sig ända upp till högsta styret!!!!

annars kan jag lova er att den psykiska ohälsan kommer att öka ÄNNU mera!

vi är tusentals som har förståelse för just detta som jag nu skriver om, men vi behöver bli ääännnu fler för att komma ända upp och göra en ännu starkare påverkan i samhället💪

så snälla du..just du som behöver ta in det här inlägget lite extra... orden som lyder "det är väl bara att" -sticker som tusen nålar i den person som verkligen inte klarar av det som kanske är enkelt i diina ögon att klara av.. du MÅSTE tänka om där och verkligen ta in att vi alla fungerar på olika sätt, och måste agera på specifika sätt för att helt enkelt klara av situationen..

-sååh..nu nog om min psykiska ohälsa..jag gör allt jag kan för att komma på banan igen gällande det.

men GLÖM INTE att du aldrig ska döma ut någon på förhand...för du vet inte vad hen går igenom..det är JÄTTEVIKTIGT att du tänker på detta när du möter människor...var ödmjuk, och visa förståelse..för många av oss har "inre krig" att dagligen kämpa med... så snälla du..var mer ödmjuk.

jag gör detsamma genom att försöka förstå just dig....ALLT  har en bakgrund och förklaring..glöm aldrig det..!!

..såhh!! nog om det!  

var det flera än mig som märkte av den mysiga fullmånen  nu i veckan💚 det är sååå vackert när naturen lyses upp av månens sken..eller huur🙏

stugägaren nere vid stranden ser till att det blir spårat även vintertid..perfekt👌😍

hemma igen..efter att ha haft månen som "lampa" under promenaden💚

gillar ljusslingan som jag satte upp i höstas😍

Det tog 11 år...

 

...innan jag fick reda på vad min kropp lider av....11år sen jag hade sjukdomstillståndet depression, ni som har följt mig alla år som jag hittills haft min blogg, kommer kanske ihåg att jag delat lite av mitt mående under den tiden..

under alla dessa år så har jag givetvis känt en enorm sorg över att inte kunna känna glädjetopparna som dessförinnan var min stora lycka att känna varje dag..

när jag insjuknade i depressionssjukdomen så försvann succesivt glädjetopparna för att sen försvinna helt å hållet😔

och när jag var tvungen att börja medicinera igen med antidepressiv medicin, så blev jag frisk från panikångestattackerna och ångesten rätt så omgående. men tyvärr inte från alla depressionsymptom.

och idag, ELVA ÅR senare så har jag fått reda på vad det är jag lider av....ett av symptomen man får  när man drabbas av sjukdomstillståndet depression, är s.k anhedoni vilket är ett tillstånd där kroppen inte kan känna glädjetoppar som en frisk person kan.

så tyvärr så verkar jag vara en av dom där detta symptom har kvarstått i min kropp..

föreställ er en linje...och när personen får ett glädjerus/glädjetopp så åker linjen upp högt och är där en stund lr kortare stund. för att sen gå ner till rak "linje" igen. så fungerar det hos en frisk person.

men hos en person med anhedoni så är den där "linjen" för det mesta rak...vilket såklart gör att hen mår mer eller mindre...."grått" hela tiden, även fast personen vanligtvis  som frisk person njuter av olika saker i livet, så kan inte HJÄRNAN känna den glädjen😔 

så det blir en rätt så grå och medioker tillvaro för dom som som har endast en "rak linje"

personligen så har jag turen att min "linje" kan upphöjas nååågot där en glädjetopp normalt skulle infinna sig om jag vore helt frisk.

medans andra inte ens får den lilla upphöjningen vilket då gör att deras uppträdande blir rätt så melankoliskt kan jag tänka mig.

jag vet inte om jag upplevs emellertid  mellankolisk i mitt uppträdande? jag kan känna mig mellankolisk de gånger då livet sliter extra hårt i mig å "linjen" har svårare att göra den där svaga upphöjningen..vilket i sin tur gör att jag har mycket lättare att åter hamna i depressionstillståndet.

å ja...för första gången i mitt liv så har jag fått uppleva hur det är att få kämpa så hårt under flera ÅR...och deet i kombination med anhedoni-tillståndet som min kropp lider av gör att min ork blir MYCKET  påverkad vare sig jag vill eller inte😔 

så jag har blivit tvungen att reducera det som påverkar mig negativt-då jag har en enorm kamp att bara....överleva psykiskt...det finns ingen "man borde lr man måste" såna tankar får inte ens plats....jag försöker bara att..överleva. jag har ett barn att tänka på och vill INTE ge henne samma upplevelse som jag själv som barn upplevde!

jag gör allt för att hon ska slippa det.

jag verkar säkert otrevlig eller oförskämd i vissas ögon. 

men det ni ser är någon som gör ALLT för att orka.. och överleva trots något som påverkar hela ens väsen.

ända från dag ett så har jag hoppet uppe om att få bli helt frisk igen🙏 jag hoppas att jag en dag igen får känna de glädjetopparna som jag fick känna som frisk...dom var en stor glädje för mig, och fattas mig otroligt mycket. men jag kommer aldrig att tappa hoppet!! jag fick ännu ett hopp då jag läste att magnetröntgen-nån form av magnetbehandling av hjärnan kanske skulle kunna hjälpa oss med anhedoni, då antidepressiv medicinering oftast inte hjälper- å den kan jag ju intyga på.

så detta ökade ju mitt hopp lite kan jag säga, och FRAMFÖRALLT...nu vet jag precis vad jag kämpar mot!!

det tog....ELVA ÅR.....😟

men ändå...TACK......🙏

ps.jag kan fortfarande känna djup kärlek-men det har ju med själen att göra och inte hjärnan. och jag kan skratta hjärtligt när något är roligt.

så mina känslor finns ju såklart fortfarande där-då dessa tillhör själen. men det är min hjärnas funktion vad gäller glädjerus/glädjetoppar som har slutat att fungera.

stor skillnad på kropp och själ hörrni.

ni har väl hört talats om den.....ska man lyssna på hjärtat eller hjärnan. för dessa är två HEELT skilda saker.

den första magkänslan ska du ALLTID lyssna på....för där är det ditt hjärta/själen som berättar nåt för dig. något jag tycker du ska tänka på🙏💚

Jag tänker till extra...

...efter att ni chockartat och mycket ovälkommet kom att hälsa på mig igen....9 st....ni hann komma åt mig 9 gånger inom loppet av ett par timmar....sen den torsdagen så har ni tack och lov inte  hälsat på mig igen...men sen den dagen så har jag en märklig känsla inom mig....en känsla av att det kan brista precis närsomhelst....vad? vet jag inte..hur och när vet jag inte? och vaaad är det som kommer att hända?...tänk om ängela blir utan mamma (notera att jag ALDRIG skulle ta mitt liv) hur höga hinder jag än ska möta på i livet och hur jävla krokig och jobbig min väg i livet skulle vara så är mitt motto att jag ALDRIG ger upp!!!💪 och den som känner mig VEET det!! det enda jag säger är att jag bara har haft en sån määärklig känsla inom mig sen jag hade panikångestattackerna häromveckan....jag kan inte sätta ord på känslan...det är oxå märkligt.....och det skrämmer mig lite oxå.......

men det jag har skärpt till mig med är att inte stressa upp mig...allt behöver inte göras direkt...jag måååste inte svara när det ringer i telefonen om jag faktiskt inte orkar prata..det är heelt jävla okey!! folk får tycka och tänka vad fasen dom vill om det!!! det finns en i min närhet nu (utan att nämna namn) som mår riktigt dåligt..en person som sen en tid tillbaka....har gett upp....min känsla är att han har gett upp om livet på något sett... denne person har sen barnsben varit den som gjorde allt för oss barn och tänkte på oss först. du har varit min trygga och stadiga punkt under min uppväxt...och att du nu kanske håller på att "försvinna"...det är klart att det känns jobbigt...det är en ny känsla... och jag vet att du oroar dig så lätt för mig om jag skulle berätta hur jag mår. jag har fått höra att du behöver mig nu mer än någonsin...och jag vet att jag ofta har hjälpt dig i ett psykologiskt perspektiv...jag har många gånger varit "psykolog" åt er båda....även fast jag vet att det inte alltid varit rätt....då det kanske skulle varit tvärtom..

du är en av dom som har försökt att nå mig på telefonen....och jag känner både skam, ledsamhet och ilska.....för att jag inte ORKAR...........jag kaaan ju inte hjälpa någon om jag inte själv känner mig i balans...det ääär bara så!!!!

JAG MÅSTE!!!!! LYSSNA PÅ MIG SJÄLV...!!!!!

för ska jag varje dag kunna "hålla upp" min älskade L....i den kampen mot det tillståndet HON är i...så MÅSTE!!!!! jag vara i balans!!

jag MÅSTE ingenting!!!! det enda jag ska fokusera på (vilket även jimmy gör) ääär att kunna finnas vid L:s sida och stötta henne i hennes tillstånd som hon har.. det är det enda viktiga som vi måste ha energi och ork till just nu!!

så....ja.....det är helt enkelt vad vi gör...och dom som inte har förståelse kring oss...ja...då får det vara så!! vi vet oxå att vi har en stor förståelse från andra..vilket värmer mycket💚

´

endast vi vet vad vi mäktar med och orkar...och det kommer vi lyssna på `alla dar i veckan`!!!!!!

jag tror inte att jag behöver säga mer va.....!!!!!!

Ovälkommen gäst...

...jaa....ni som har följt mig genom alla år..vet ju att jag lider av psykisk sjukdom😞för flera år sedan så började det med starka tvångstankar och tvångshandlingar som i mångt å mycket styrde min vardag. och när jag med hjälp av kbt-behandling fick hjälp med att få bort merparten av dem, så fick jag en tid senare istället stark bestående ångest varvat med panikångest. å det som gjorde mig så otroligt ledsen och frustrerad vart ju att jag egentligen var så lycklig och ville inget hellre än att få njuta av och vara i det. jag hade precis träffat ängelas biologiska pappa å vi köpte hus å hade våra gemensamma planer för framtiden och var riktigt glad och lycklig över detta. så det var en jääättefrustration under den tiden. att egentligen vara lycklig...men ens kropp är i ett helt annat tillstånd😢det gick ju så långt att jag nästintill gav upp...det åt upp mig inifrån att känna en sån fasansfull känsla i kroppen som ångesten och panikångestattackerna gav mig. och detta under en tid då jag var som lyckligast dittills. usch det var riktigt hemskt alltså😢

men jag började äta medicinen zoloft och blev äntligen i mitt normala tillstånd igen🙏och kunde njuta fullt av livet igen. fram tills tre år senare då tyvärr ett depressionstillstånd tog över min kropp😟 ett depressionstillstånd som tyvärr finns kvar än idag..8år senare..  men genom medicinen cymbalta så har jag iallafall lyckats få min kropp i liiiite mer normaltillstånd. ett tillstånd som jag har bestämt mig för att vara nöjd med. för jag vägrar att mixtra med massa olika mediciner och bete mig därefter....jag har fått nolltolerans för det, då jag under min uppväxt har fått uppleva mycket av detta. så nu när ängela är liten fortfarande så har jag bestämt mig för att vara nöjd över detta "okey-tillstånd" som min hjärna är i! 

men jag påminner mig gång på gång om att INTE GLÖMMA!!! hur den där riktiga glädjen i kroppen känns...å glädjerusen som fyllde mig mååånga gånger varje dag💚 det kunde räcka med att jag kollade på mina älskade fåglar utanför fönstret så kände jag det dära underbara glädjeruset...

så när jag började märka att rusen i kroppen försvann bit för bit....det blev en stor sorg för mig.... å är en idag en av de största sorgerna jag har fått uppleva...att förlora dessa glädjerus som jag dessförinnan levde för...

den funktionen i min hjärna verkar ha försvunnit...😢😢 

men jag hoppas varje dag!!! att jag ska få känna dessa underbara känslor igen...

för jag GER ALDRIG UPP!!!!!!!!!!!!!!!!!!💪💪💪💪💪💪💪

ps. bilden ovan är från min insta`...och denna ovälkomna gäst fick jag efter 8års frihet utan dom känna på igen från tidig torsdag morgon fram tills lunchtid. 9st attacker fick jag känna på.....jag fattar fortfarande inte.....

I flödet...

...på de flesta sociala medier just nu så florerar foton å filmer på barn som har blivit förevigade på sin skolavslutning....jag ser dessa bilder samt studenterna på stan å alla finklädda för att se sitt barn fira in sitt sommarlov...till en början kände jag en viss ledsamhet och sorg😔 en sorg över att mitt barn är en av alla barn som är exkluderade i detta...våra barn som måste sättas i vanlig klass enlig vad lagen säger😟våra barn som behöver en heeelt annat sätt bemöta dem och behöver även en stoor dos förståelse av de runtomkring....det som hände 2011...året då dessa sååå vääääl behövande resursklasserna togs bort, samt att autism inte längre hade behörighet till särskolan...

ni vet....när det ska sparas pengar så är det ju antingen barnen, sjukvården eller de äldre som får stå sitt kast å drabbas av de besparingarna. helt jävla sjukt!!!!

som jag skrev ovan så kände jag till en början en sorgsenhet...men den har nu förbytts helt mot den ENORMA STOLTHET jag känner till mitt underbara barn💖💖💖💖💖

jag är helt medveten om att det kan vara så att jag kanske inte kommer att få se dig springa ut med studentmössan på, jag vet inte ens om du kommer att uppleva en skolavslutning igen?.... men DEEET JAG VEEEET är att vi kommer alltid göra ALLT I VÅR MAKT för att du ska få de bästa förutsättningarna i livet💖💚💖

vi kommer ALLLTID!!!! kämpa oss blåa för DIG ÄNGELA💪💖💪!!!!!!!!!!

minnen från en av de avslutningar som du vaaar med på💖 jag vet att hur det än kommer bli med just din skolgång, så vet jag att det kommer ordna sig bra för dig💚 skolan må vara viktig...MEN INTE ALLT!! jag vet både en å två å tre barn och tonåringar som trots frånvarande skolgång..har lyckats att både läsa ikapp de viktigaste ämnena samt fått jobb trots icke skolgång. så som jag skrev...skolan är inte på liv eller död...den är viktig MEN SOM SAGT...INTE AAAALLT!!! 

det viktigaste är vilken helt underbar person du är min älskade dotter...med den finaste själ man kan skåda...💖 den vackra "blomma" du är...och som jag alltid kommer låta dig få vara...💖💚💖

det perfekta exemplaret hur det borde få vara för alla elever i skolan med speciella behov💚 klockrent alltså!! taget från webutbildning om barn med autism. tänk....om alla dessa barn därute fick just detta....... tänk om.......

detta kan vara "som ett släp" till oss ända tills ängela är i skolpliktsfri ålder. men vi är ta med fan redo att "ta den kampen"!!!!!💪

för dina föräldrar ängela....dom är ENVISA Å EGENSINNIGA SOM FÅÅÅ!!!

vi har börjat förtära dessa tre godingarna😍 har inte gillat havredryck innan, men glatt överraskad att jag faktiskt tyckte om det nu. ett bra å nyttigt komplement till t.ex den vanliga mjölken! 

två som inte låter nååågon sätta sig på dom!!! å två som gör precis allt för att allt ska bli bra. å framförallt....två som ALDRIG ger upp!!!

vi va hos far min igår på korttidsboendet som han har bott på i närmare två veckor nu. han har blivit bättre💚 å vi satt igår några timmar å prata både på djupet å om ditt å datt💚

å faktiskt så börjar ju min nedräkning nu till semestern😍😍😍😍😍 snart är det juuuuli..då är det dax😍😍

Vi har lärt oss...

...att den ene dagen/perioden inte är den andre lik... 

våran tanke idag var att kanske kunna ta oss till hjo å fira jimmys syster dotters konfirmation och hänga på glassbaren med våra vänner från årnäs💚 men vår lilla älskade mådde inte bra å även lilleman i årnäs var sjuk😡 så vi har varit hemma hela denna dag

då denna sjukdomsbild skapar sådan rädsla hos den som lider av ångesten så har det nästintill lett till en form av isolation och att hon inte vågar vara hemma själv dessa stunder. så ja...det innebär att vi föräldrar bitvis oxå blir isolerade å måste hålla oss här hemma mestadels. både jag å jimmy har väldigt svårt för att inte kunna få röra sig "fritt" eller känna sig "instängd"...men UTAN TVEKAN så finns vi här "24å7" för vår lilla älskling💖 det finns INGET ANNAT som är viktigare än just DET!!💖 .....att alltid finnas där för dig💖💖💖

i den situation vi är i..så har vi lärt oss hur det funkar...ena dagen kan vara jättejobbig för henne å andra dagen så är det som ingenting, vi har ju tillåmä varit på liseberg å sommarland mm😍 så vi känner av och läser av, och lyssnar...på henne. men detta sjukdomstillstånd är varierande i sin "framfart" men detta har vi oxå lärt oss...och lär oss mer för varje dag.

samt att vi oxå har blivit "dektektiver" och promlemlösare i dessa situationer som kan uppstå vid hennes ångest... där känner jag i det senaste att jag har växt faktiskt...och hon märker ju då givetvis av min säkerhet och tydlighet och blir därmed lugnare💚 detta har jag märkt nu i det senaste😍

för dom som följer mig på insta`så har ni kanke sett att vi skaffat en familjehängmatta som vi har hängt upp mellan två träd nere i hagen😍😍😍här ovan är ingången till hagen

därnere bland all grönska hänger den😍😍😍😍😍😍

rätt så snart efter att vi flyttat in hit så la jag denna planka som en liten "bro" över diket

behöver jag säga att denna är väldigt välanvänd😍😍😍

min "tok" till sambo😉💜 som ALLTID finns vid vår sida....inte ens idag (när jag bad honom att åka bort själv till firandet i hjo så är jag hemma med lillan.....) så ville han lämna oss när han vet hur jobbigt hon hade det med ångesten. han står så jäkla starkt vid ängelas och min sida, och skulle göra ALLT utan att tveka alltså.. för både ängela å mig. det är helt otroligt och jag haar faktiskt inte varit med om just detta innan.... å jag viiilll ju inget hellre än att min dotter ska få känna sig älskad och att man bryr sig genuint om henne och älskar henne gränslöst💖 det vill jag att varje barn ska få känna!!!! det är så jävla viktigt💚

å jag märker hur läkande/helande våra djur är för ängela💖💖💖 hon älskar dom verkligen..å dom ger ju oxå så himla mycket kärlek tillbaka....jag vill alltid ha djur omkring mig😍💚

detta året så firade vi nationaldagen på jimmys jobb, inne på borggården😊 som avslutades med picknick bakom "slottet" i den gröna parken😍 svärmor å svärfar hade vi oxå med oss och ängela sov över hos sin bästis..💚

denna lilla snigels morgonpromenad för dagen....😉😃💚

jag har organiserat upp lite bland alla papper kring lillans skolgångsproblematik. för är det så att vi har flera år framför oss med skolproblematik kanske ända fram tills att hon är i den ålder då skolplikten slutar...jaa....då gäller det att ha organisation bland aaalllla papper som kommer bli efter möte efter möte efter möte och oförståelsen mm...😢 tyvärr så är jag beredd på att det KAN bli så...och vet att även andra familjer är i just den sitsen.. så ja...jag är beredd så att säga!!

från ångest till hängmatta å skolplikt😉, till min...frisyr😉hehe

jag har köpt en blå och även en svart sjal som jag kan ha nu under varma sommaren istället för de stickade hår"sjalarna". så blir jag inte alldeles för varm om "hånkedånken" där uppe😄 är fortfarande glad att jag kan göra så här...då jag har tappat hår ända sedan 24års ålder å vill väl kanske inte riktigt gå å visa "flinten"😉 så jag ä faktiskt jäklit gla`att jag har hittat denna lösningen med mina "hårband"