Då va dä dax igen...

...att vara hundvakt åt fina tjejjerna wilma och tessan (min fina vän fias, hundar <3

här ovan är det den sedvanliga "stenjagningen" under promenaden som utövas ;-) <3

jaha.. ;-) då va dä dax att ta sig ett litet bad igen då lilla wilma <3 hon älskar ju att bada lilla "tant" wilma <3

en klättrar å en dam gräver gropar i sanden ;-) <3

*hihi* å när vi kom ner till sjön så va dä ju "som klippt" för ännu ett bad ;-) <3 wilma lilla 

den andra lilla damen tessan, hon jagar vattendroppar hon *ler* <3

ängela fixar dropparna å tessan jagar dom :-) <3

jahopp....å här inser extramatten jag, att dä blir te å torka denna madame när vi kommer hem ;-)

..å jag kan förtälja att denna lugna mysiga "torka-hund-stund" i solen...slutade i...riktig dramatik :-/ då det var en rådjursfamilj på baksidan av huset, vars lilla rådjurskid (rådjursbebis) inte kom över tomtstängslet och skrek efter sina föräldrar.. och detta hörde såklart dessa två damer som då i full fart tar sig bak huset med mig i haserna, för att göra en lång historia kort, så jagade dessa två damer detta lilla totalt skräckslagna lilla rådjurskid hit å dit, hela tiden med mig ropandes å skrikandes i haserna...tillslut efter ett kämpande hit å dit så får jag tag i bådas halsband (som ni förstår så vart dom inte kopplade för tillfället) och jag drar dom till andra sidan huset för att släppa in dom. så jag åter igen kunde ta mig ut till baksidan för att hjälpa det lilla rådjurskiddet ut ur inhägnaden. jag tog mig tillbaka till baksidan å ner till grinden vid dammen å öppnade den, så han skulle kunna ta sig ut där...då ropar ängela att *där är den mamma* jag kollar en bit uppåt nätstaketet, och ser något vagt.... å sen när jag har tagit mig närmare, så ser jag att detta lilla arma liv har i ett ordentligt försök att ta sig över staketet...fastnat med sitt lilla bakben i stängslet och nästintill hängde där.  förstå att många tankar for igenom mitt huvud när jag går bortåt detta lilla livet...jag försökte lugna honom medans jag med nätta händer tog tag lite i hanses bakben och samtidigt så tryckte jag på något sätt ner staketet och då! kom han loss och sprang för full hals iväg <3 jag var snabb med att kolla så att den inte haltade, och så var inte fallet som tur var <3 

hela tiden under denna dramatik så skriker detta lilla älskade rådjurskid och rådjursmamman och pappan ropade på honom...

när jag fått loss honom, och den sprang iväg så sprang samtidigt rådjursmamman runt dammen tillbaka mot honom. så jag är bombsäker på att dom återförenades när på ängen mellan husen där <3

jag är såååå TACKSAM att detta slutade lyckligt <3 men vilken PÄRS alltså :-/ jag var skakad efteråt...för det kunde slutat på ett helt annat sätt :-/

MEN!!! nu gick det bra anna! 

detta slutatde LYCKLIGT <3

och jag kommer ALDRIG att glömma denna händelsen, jag har aldrig varit så nära ett litet rådjurskid förut...vilken upplevelse....

älskade lilla livet <3 

du fick komma åter till dina föräldrar igen <3

som sig bör så var jag lite surmulen mot de två hunddamerna efteråt.... men när man ser såhär oskyldig å söt ut så smälter jag ju omedelbart ;-) <3