...då jag var tvungen att sjukskriva mig igeeen....😑 jag får väl bara inse helt enkelt att det gååår inte på en dag, eller en vecka...det går kanske ååår innan jag är fri från den här utmattningen, precis som det tog flera år av stark inre stress för utmattningen att komma...när jag rätt som det var fick slappna av då kom...aaalll stress jag burit på ut iform av både kroppsliga symptom och psykiska symptom. så egentid är viktigare än någonsin nu å jag klappar mig själv på kinden när jag tar den tiden! å ja...det verkar som att min nya vardag blir sjukskriven/jobbträning typ. ja..vi får se vad jag å läkaren kommer fram till.
kommer även att träffa en psykolog vilket kan vara bra med tanke på mitt sjukdomstillstånd. det var längesen jag pratade med någon utomstående på det sättet, så vi får hoppas att det blir givande för mig och hjälper mig.
men tänk alltså....vilka år.....shiiit vilka år vi har haft.......å vilken kämpe lillan är å vilka kämpar vi vuxna oxå är som kämpar för att hon ska få det hon behöver. å att den största utmaningen skulle vara skolan, det tror man ju inte, då skolan ska vara en trygg och bra punkt för VARJE INDIVID och inte bara dom inom "fyrkanten" (dom som klarar av de kraven därinom) å tänk då hur måååånga föräldrar, däribland vi som blir utdömda totalt av delar av skolvärlden- som tror att vi medvetet håller barnet hemma från skolan, som skickar in orosanmälan till socialtjänsten pga av hög skolfrånvaro, samtidigt som vederbörande säger att det inte finns ekonomi till stödet som vi begär till vårt barn, samtidigt som dom har varit helt oförstående i att alla barn inte kan gå efter en viss fyrkantig mall.
så förstå alltså...att vi föräldrar till barnen med neuropsykiatriska diagnoser, lever under en otrolig press och stress. pga av en sån jäkla enkel sak egentligen....att våra barn ska få bli bemötta rätt där ute i samhället!!! vi är våra barns föräldrar och känner dom bäst, å är samhället så bra som det ska anses vara. då ska det inte vara så vidunderligt svårt att möta upp våra barn, ELLER HUR?!!
jag har själv varit annorlunda än normen i större delen av mitt liv, å har fått höra både det ena å det andra från dom som håller sig innan för "det fyrkantiga" om man säger så😴😴 men oxå positiva kommentarer💚
men det jag vill komma till är att jag brinner för att stötta dom som vågar gå sin egen väg, dom som är annorlunda än normen. vare sig dom har en diagnos eller inte. så ni förstår ju att jag inte viker en tum när någon behandlas orättvist, å då FRAMFÖRALLT inte min dotter!!! jag är benhård där alltså. så hur mycket samhällets olika instanser än skulle vara på oss bara för att vi inte följer "den vanliga" vägen, så kommer jag vara benhård tillbaka, då jag veeet att jag gör ALLT för mitt barn och ger henne OÄNDLIGT mycket med kärlek.
-så den här mamman är svår att rå på alltså, det vill jag lova!
å ju mer vi har fått vart med om ju starkare har man blivit
det som inte dödar, stärker en ni vet....det kan jag gå i god på💪🙏
såå...japp...fortsätta att stötta min dotter under all den tid hon behöver mitt extra stöd. och se till att jag blir frisk igen!
ingen ska "rå på" oss gumman! det ska jag se till! å jag hoppas att du oxå kommer ha den styrkan genom livet, som gör att du går din egen väg vad än andra skulle säga eller tycka om dig! jag ger dig de verktygen nu å lova mig att använda dom väl genom livet mitt älskade barn. den här världen är mycket tuff och människorna i den kan bete sig som aaas rent utsagt. men med dom här verktygen så kommer du att gå med huvudet högt förbi alla som försöker ta av din energi. det är en underbar känsla. en frihet💚🙏
..med mer tid hemma och till vila, så har jag oxå mer tid att vara i min energikälla-naturen..🙏
💚
tacksam.....🙏
🙏
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar