..å det är ingen underdrift att säga.....jag vaknar av att jag är förlamad i halva ansiktet😱😰 allt började med att det ryckte som det kan göra i huden ni vet.. det ryckte mycket under vänster öga när vi va och bada under förmiddan. men inget mer med det så...det rycker ju ibland i huden sådär. så jag tänkte inte mer på det.
sen senare samma kväll när jag skulle borsta tänderna så upptäcker jag att jag inte...kan spotta ordentligt med munnen...jag tänkte...vad i........men tänkte att det hade väl nåt med ryckningarna tidigare under dagen att göra. att det va nån nerv som krånglade lite kanske så.
men.......när jag vaknar nästa morgon med lillan, så blev jag riktigt orolig när jag känner en märklig känsla i vänster sida ansikte som har vandrat uppåt mot ögat oxå....där började jag bli riktigt jävla rädd alltså... å jag upptäcker att jag inte kan blunda med ögat ordentligt med mera... låt oss säga att vi fick bråttom till kss då detta i många fall är jäkligt tydliga tecken på stroke....fyyy alltså va obehagligt detta var och ÄÄÄR....för dagen efter så var jag totalförlamad vänster sida av mitt ansikte...och jag sitter här i detta nu och kan bara röra höger del av mitt ansikte.
enkla saker för er är nu otroligt svåra för mig..bara att äta och prata är en utmaning alltså....jag har ALDRIG varit med om något sånt här innan.
Men jag är så OTROLIGT TACKSAM över att det inte var en stroke...så otroooligt tacksam🙏
mina tankar gick direkt till ängela och det va ren ångest alltså....tänk om det händer mig nåt här nu och hon står utan mamma...usch det var hemskt!! att tänka på... så tacksamheten över att det "bara" är bells pares som sjukdomen heter, den tacksamheten är enorm. det var iiiinte en stroke🙏
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar