ser ut som han tar en tugga på kinda`min😂😜
....utanför dörren höll jag på å skriva😌😉 men det har ju nästan känts lite så...då det har varit jobbigt med L:s ångest och vi har fått vända hem igen när vi har haft ärendet att göra bortavid! så vi har fått skjuta fram denna hjoresa nästan en hel vecka..men idag var vi helt enkelt tvungna att få det att funka. vi körde L till årnäs så fick hon leka med bästisen medans vi åkte till hjo för att hämta både vår ena bil och bärbara datorn och modem. allt detta var vi tvungna att få hem tills slutet av denna veckan.....😃det var motigt för L att åka iväg med bilen. men vi var bara tvungna...så hon vart ju bara tvungen att hänga med och gjorde det...till slut...vi vågade inte lämna henne ensam hemma både för att hon med största sannolikhet skulle ringa när vi åkt halvvägs å ha grovångest å vill att vi kommer hem, samt att jag inte riktigt vet vad hon är kapabel till när hon mådde som hon gjorde innan vi skulle åka mot årnäs. så det fick bara bära eller brista....vi var TVUNGNA att kunna röra oss framförallt nu när vi var tvungna att få hem dessa grejjer inför helgen.
så....ja....tillsluuuut så kom vi hela vägen ända fram till hjo😉 å vi var lugna i att L hade det bra i årnäs💗
jag har funderat och verkligen insett..att vemsomhelst skulle inte klara av att leva på ett sånt här vis...då mycket kretsar kring ångest, tvångshandlingar och att alltid tänka sig för vad man säger och att man alltid måste tänka ett steg före. en liten grej för en nt-person blir ofta en mycket stor grej/händelse för en person med NPF....
nu är både jag och jimmy väldigt psykiskt starka personer mestadels och det hjälper oss givetvis i den krävande vardag som kan bli när man lider av NPF
men tanken har verkligen slagit mig....om jag inte hade hamnat där jag är idag...om jag fortsatte att leva där jag tillslut började vissna....min dåvarande livspartner tror jag aldrig skulle klara av att inte kunna röra sig fritt till och från hemmet..att nästintill bli "isolerad" i hemmet då man behövs såpass för L..
jag vågade efter ett par gånger inte längre säga nej (till att denne livskamrat ville ut och festa) jag tänkte att jag kan ju inte tvinga honom att vara med oss. och intalade mig att jag vet att nämnde älskar mig trots det jag fick höra.... i efterhand nu så kan jag bli så förbannad på mig själv!!!...över hur naiiiv jag var och alldeles för godtrogen😠 det gick ju så långt att jag började vissna och valde den vägen jag tog.....jag lämnade denna person.....
å tanken slår mig då och då....i denna speciella livssituation som vi lever i här hemma...att om jag inte skulle tagit steget att gå därifrån...så skulle L nog bara haft sin mamma kvar som stöttar henne i detta....då jag vet att denna livssituation som blir av att leva med en person som är autistisk...jag har kommit fram till att....tyvärr så tror jag inte att denne person skulle klara av att bli så "inlåst" som man periodvis kan bli.
det är bara en tanke som har kommit och gått i det senaste.
men nu är vi två starka vuxna som stöttar upp henne i allt som hon behöver nu💚💪
det känns som att det var så längesen vi var i vackra hjos skogar...så det var riktigt mysigt att njuta lite av naturen när vi var där oxå💚 å tiger fick springa fritt hela tiden💚
å såklart!! när vi äntligen kom iväg...så gjorde vi debutbesöket för i år på moster elins såklart😍😍😍 grillad macka och min älskade😉 "frippe" blev det för min del å jimmy körde på nån hjortron variant han😍
det är så jag nästan har längtat lite till "hjoet"😍det va skönt att hänga här lite ikväll😍
😍fortfarande så finns det så enormt mycket att välja emellan😃 å jag hittade en nyhet som jag vet att ängela skulle gilla😉 å det var glassmålet "unicorn" 😃
min ängel å kämpe...som alltid finns vid vår sida...nästan bokstavligt alltså💖💚 du kämpar på så gott du kan...å vii kämpar på så gott vi kan i livet som är...💪
hiiiimla göttans alltså med semester hörrni😍😍😍😍😍😍😍😍inga krav...inga måsten....bara ta dagen som den kommer😍😍😍alltså.....huuuur GÖTT!!!!!😍
denna person har förändrats till en del....hon är definitivt INTE lika godtrogen längre som innan...å låter därmed ingen behandla henne respektlöst. jag har fått "tjockare hud/skyddsmur" genom livets senaste prövningar å kan verka hård i de ögon som tidigare kände mig som den snälle å godtrogne.
men det enda som har förändrats är att INGEN verkligen INGEN tillåter jag att sätta sig på mig ELLER min dotter och jag tillåter mig inte att bli behandlad respektlöst!. samt att jag inte försöker att tro gott om preciiis alla jag möter...alltså....jag är inte alls lika godtrogen längre som jag var för bara ett par år sedan...
även fast jag kunde få reda på att min dåvarande livspartner sprang efter andra tjejjer när han var ute å festa...så var jag så jävla godtrogen och tyckte synd om honom och intalade mig att "jag vet att han älskar mig". trots att jag blev behandlad så respektlöst i flera fall😠 jag kan faktiskt rent utav bli så förbannad på mig själv så här i efterhand...hur jag tillät mig behandlas....å bli riktit jäkla arg på mig själv!! men jag tog lärdom av den livsituationen och gav ju sen då plats för min nuvarande livskamrat jimmy att komma in i vårt liv.
å nu....blir jag så otroligt "bortskämd" genom pussar å kramar å fina ord....VARJE dag bokstavligt💚
jag har lärt mig hittils bl.annat vad jag tar och inte tar så att säga!!!....och jag försöker verkligen att ta emot jimmys kärlek så mycket jag kan...trots min tjocka och starka "skyddsmur" som jag "byggt" efter tidigare destruktiva relationer.
men återigen...jag veeet att de som kände mig i mitt förra "livskapitel", de skulle inte riktigt känna igen mig idag....jag kan tolkas som mer "hård" idag och säger verkligen vad jag tänker och tycker å håller inte på å dravvlar fram å tillbaks!!!
å jäklar vilken livskvalitet jag har fått....när jag inte tillåter någon att "skära av stjälkarna" på min "blomma"💚
då kan "blomman" växa i den takt som den ska...i både oväder som i solsken....💚💪
