måndag 16 april 2018

Tuffa tjejjer minsann...

...ajjemän ;-) två små tuffingar påväg till glassbaren :-) ängela med fina vännen ebba<3
en av många gånger som vi kommer hänga på glassbaren i sommar hehehe:-)
tack fina å snälla svärfaren min för denna "krysslista"<3 kul att vi delar fågelintresset med varandra<3 så nu kan jag sätta igång å "kryssa" :-)<3



...vi är trötta...mycket trötta...både fysiskt och psykiskt..båda två...det måste jag erkänna...vissa saker är sjukt tuffa i det som vi är i nu...det ska jag verkligen inte sticka under stolen med.

och det är ju just det man har över sig..att man fååår inte "tappa taget" !!!för faller vi så faller även vår lilla ängel...man är alltså TVUNGEN att klara sig igenom!!!!! även fast det stundtals tar all ork ur mig och att allt känns grått och orkeslöst..  å när det känns grått...då blir jag mycket rädd....att jag faller ner för kanten igen...livrädd.... :-/  bara den som har haft sjukdomen...depression vet nog vad jag menar...jag längtar tillbaka till mig själv igen.......till den jag var fram tills 2011....saknar glädjerusen som togs ifrån mig...dom hjälpte mig ju oxå när det var tufft. Men jag VET att jag känner glädjen inom mig...I min själ...och det lever jag på tills den dagen jag blir helt frisk igen...!!! Men jag tycker så himla synd om min älskade dotter när jag känner mig så otillräcklig för det hon behöver nu......å det får mitt hjärta att krossas totalt...för jag älskar henne så oändligt oändligt oändligt mycket......♡ jag vill bara att hon ska må bra...det är det enda jag vill...att hon ska vara lycklig....

För DEN KÄRLEK som jag känner för henne....den går inte att beskriva med ord.......

♡♡♡