Det är både JÄVLIGT TUFFT att be om hjälp!! och även ibland livsnödvändigt... framförallt då man alltid tycker sig ha varit stark som en oxe psykiskt hittils i livet. man får ett sådant extremt dåligt samvete, då jag känner en sån ENORMT STARK kärlek till henne<3 samtidigt som jag känner att jag verkligen behöver hjälp...då min ork är helt slut. och jimmy han gör mer än nog, så jag är rädd att även han falerar till slut. jag är heeelt slut å då jag ligger på lagom ton hela tiden i mitt psykiska mående...så krävs det bara lite..för att jag "glider neråt"...och det gör mig livrädd!!!! jag känner mig otillräcklig som mamma...och skriker efter vila/ladda mina batterier....samtidigt så har jag så enormt dåligt samvete för att jag känner så....då jag älskar ängela så det gör ont i mitt hjärta<3 å guuuu`vad jag älskar henne<3 men..faller jag....så faller ju även hon ...och det FÅR INTE hända!!!!! det får inte hända!!!!!
jag ska göra så att det blir bra för dig...och vad det nu än blir för avlastning...så ska vi se till att det blir jättebra för dig<3 och vi vuxna måste ju oxå välja hur vi lägger fram det till dig (om det så är att det blir som att åka på kollo varannan helg) att det blir något att se fram emot för dig..något skojjigt och/eller mysigt.
å tänk....vad man fått höra (från framförallt dem som är nära till mitt ex) hans nuvarande fru å barn å dylikt. hur dålig förälder man är på olika sätt å vis. ja mycket har man fått höra minsann från dom. och allt detta har dom sagt UTAN att faktiskt ha varit innanför mitt skinn och känt hur jag mår på något sätt. för enligt dom så gör dom rätt å jag är en riktigt dålig mamma helt enkelt. och det eklart...då dessa personer är anhöriga på nåt sätt till min "käre exmake" så resonerar dom på precis samma sätt...SÅKLAAART..giiivetvis ;-b och vid något fall där så märker jag att personer är väldigt lika i sättet till varandra då dom är familj......men från den stunden så har jag backat rejält då jag har fått nog av det destruktiva beteendet.......som skapar mer osäkerhet även för ängela...och det beteendet är inte nyttigt för henne heller. hon är ju ett barn och ska inte behöva bli offer för de vuxnas osäkerhet i SIG SJÄLVA....!!!!
och måste ju betona att..för att jag anser att detta är nog bäst för min dotter...så betyder inte detta att jag tycker att jag är en dålig mamma (som de ovannämnda sagt) jag veeet ju hur mycket jag älskar min lilla tjej, och om jag var helt frisk så skulle jag kunna ge henne ALLT som hon behöver<3
så det vet jag..att för ängela så är jag världens bästa mamma<3 och jag är ingen hemsk mamma. MEN jag är rädd att jag är lite otillräcklig helt enkelt. OCH VILL JU HENNES BÄSTA<3 så den som säger något annat kan faktsikt.... TA SIG I HÄCKLEFJÄLLAN HELT ENKELT!!!!!!!!!
Å HÖÖÖR SEN!!
två tokfisar ;-)
den här bilden på ängela...ååååå hon är så bedårande söt....älskade, älskade lilla du<3
när dessa orden har skrivits ner så känner jag hela tiden den där klumpen i halsen...klumpen som vilken sekund som helst kan få mig till gråt....då jag känner kärleken till dig...så jävla starkt...så otroligt starkt...<3 ååå vad jag älskar dig, mitt barn<3
-ALLT för dig min dotter<3