det här året...året 2018 har varit ett år som våran familj kommer komma ihåg😢😑 i februari så blev ju ängela hastigt dålig som ni vet....😢😠 och vi har försökt på alla möjliga sätt och vis att lösa hennes situation. Hon äter en tablett sertralin om dagen som har tagit bort mycket av ångesten/kräkfobin så hon kan leva ett någorlunda normalt liv. Och det är vi oändligt tacksamma för💚 men på skolfronten....där går det INTE bra......😑😑 som ni vet så har ängela precis bytt skola till en mindre skola här i vår grannby. Hon VILL VERKLiGEN gå där och stortrivs med barnen i klassen. Och när hon slappnar av och inte låter några tankar störa så är hon som en helt annan unge...som vilket barn som helst. Och då ser man hur hon trivs. Men när "den elaka gubben på axeln" (brukar vi säga om de dumma tankarna som kommer) när "han" gör sig hörd, så blir hon som en spänd pilbåge...och de dumma tankarna fajtas med henne.. i det läget kan det räcka med att hon ser att någon går å bär på en hink, eller rent utav att se en soptunna, för att tro att någon eller hon ska kräkas😟😢 det blev lite som ett återseende av hur det var för några månader sen😱 men en mycket vis (och erfaren i just detta) person som jag pratar med när detta uppkommer berättar det att när det sker en förändring (vare sig den är en positiv eller negativ förändring) så kan detta fenomen återkomma som en reaktion på förändringen. denna erfarna person har även barn som har just samma problematik som ängela, fast i detta barns fall så ligger rädslan i en fobi för att få bakterier på sig.
och just i ängelas fall, så har hon sett sååå mycket fram emot att börja i denna nya skolan💜 det gick nästan inte en dag under lovet som hon frågade om vi skulle åka bort till skolan. OCH jag har sett hur hon stormtrivdes och kände en eantusiasm inför detta.
skillnaden från när hon började äta sin medicin är att fobin har blivit mer hanterbar och går över fortare när tankar kan ha kommit. men jag ska inte sticka under stolen med att jag är lite rädd....rädd att den tar stora proportioner igen...men jag fåååår inte gå och vara rädd för det värsta i detta fenomen. för då märker hon det och då stjälper jag henne, istället för hjälper henne!!
jag märker ju att hon ofta läser mina tankar...så bort med rädslan nu anna!!!!!!! som denna visa och erfarna person säger till mig. *anna...detta är en reaktion på förändringen* och denne person ger mig även råd till hur jag ska bemöta hennes ångest när den uppkommer. och jag har även berättat för ängela om detta andra barn som oxå har "sin lilla elaka gubbe" på axeln som säger att det finns bakterier överallt å att denne då måste hålla upp sina händer för att inte få några bakterier på sig😨 för att hon inte ska känna sig ensam i detta skrämmande å fängslande fenomen. ja...hon är verkligen lååångt ifrån ensam har jag förstått....och det kan vara skönt för henne att höra att det inte bara är hon som kan få såna dumma tankar.
jag har även pratat med bup idag om hur läget blivit i detta nu..och fått bra tips av henne hur vi ska gå tillväga med både ångesten och även skolgången.. jag ska nu göra ett litet schema över t.ex nästa vecka här nu. ett schema som visar när vi ska åka bort till skolan. vi ska försöka att få in som vana nu att åka bort till skolan en gång om dagen, så hon vänjer sig vid den rutinen. och framigenom kan man öka tiden vi/hon är där. och nägot som bup sa va oxå att jag måste låta det ta den tid som behövs.
och det är något jag verkligen ska anamma💪 för jag tror att jag hade väldigt höga förhoppningar om att denna positiva förändring skulle "direkt ta bort hennes besvär" å redan där så "skjuter jag ju mig i skallen" jag menar....att byta skola är ju en rätt stor förändring...och speciellt för ängela som lider av detta sjukdomstillstånd... så dom orden bup sa i telefon till mig idag, att det får ta den tid det tar och den tid som behövs. dom orden ANAMMAR jag ordentligt. då jag hade lite väl höga förhoppningar. så TACK till er som kommer med alla visa ord i detta hon genomgår. ni är GULD💚
vi får oxå öva lite igen på att vi tar oss till ställen där flera människor finns, tex affären och dylikt. så hon inte kommer längre ner igen i det...💪 men som bup oxå sa...att då hon äter medicin så kommer hon inte att komma så djupt ner igen i ångesten.
så nu får vi öva och träna för fullt, hon är våran lilla kämpe!!💚💚💚
å ni vet...ett steg bakåt, två steg framåt💪💪💪💚💚💚